FysioMoa

Skuldrans funktion bygger på välkoordinerat samarbete från fyra leder:

Sternoklavikularleden (bröstben-nyckelben).

Akromioklavikularleden (skulderblad-nyckelben).

Glenohumeralleden (axelleden).

Skapulothorakala övergången (skulderblad-bröstkorg. Inte en riktig led, men kan funktionsmässigt ses som det). 

Vi har motorer som skapar kraft och acceleration i rörelser kring dessa leder...

Pectoralis major

Latissimus dorsi

Deltoideus

Vi har stabilisatorer som ska balansera upp, bromsa, kraften från motorerna och därmed samtidigt skydda leden...

Rotatorcuffens fyra muskler:

1. Supraspinatus

2. Infraspinatus

3. Teres minor

4. Subscapularis

Trapezius mellersta och nedre del

Rhomboideer

Varje stabilisator kan delas in i specifika funktioner, men kanske viktigast för gemene man att komma ihåg är att de också samarbetar. Alla ska med för bra funktion! Om axelsmärtan väl är där så hjälper det inte att träna motorer för att komma tillrätta med problemet, det är stabilisatorerna som måste tränas. Även rörligheten i axlarna är bra att kika på. Det hinns inte med att prata på mer om nu dock.

Vid träning av stabilisatorerna så är kvalité på rörelsen viktig. Vi vill få smartare muskler som arbetar på rätt sätt. Då är det onödigt att använda dem osmart och därmed lära dem att jobba på fel sätt. 

Det finns många övningar att arbeta med både preventivt och vid rehabilitering. Här är några exempel. Genomgående gäller god hållning med sänkta axlar genom hela utförandet. 

Aktivering supraspinatus. Notera "tummen ned". När armen är inåtroterad så försvårar vi för deltoideus att utföra rörelsen och supraspinatus får arbeta desto mer. Skulderbladet hålls stilla vid utförandet.

Två (lättare) eller en (svårare) armar på bollen. Fötter längre från vägg gör det tyngre. Skulderbladet skall stanna kvar mot bröstkorgen.